En konventionell behandling börjar oftast med febernedsättande medel, t ex magnecyl eller paracetamol. Vidare behandlas den sjuke med sängläge, vila, värme och vätska. Därutöver ges kemoterapi (antibiotika) ev också gammaglobulin och kortison.Konventionell behandling
Denna behandlingsform ger oftast snabb symtomfrihet och den sjuke blir vanligtvis snabbt återställd och arbetsför. Men behandlingen innebär också en större större risk för att sjukdomen kommer tillbaka och på sikt större risk för komplikationer.
Om giftiga ämnesomsättningsprodukter från mikroorganismerna (bakterier) går ut i blodet och kroppen inte har ett tillräckligt starkt immunförsvar finns risk för t ex njur-, hjärt, och hjärnskador.
Den konventionella behandlingen leder på sikt till nedsatt infektionsförsvar och sämre immunitet (motståndskraft), då den fråntar kroppen möjligheten att själv klara av en infektion och därvid träna immunförsvaret.
Salicylika har visats sprida virus i organismen och vissa antibiotika hämmar granulocyternas (de vita blodkropparnas) rörelseförmåga. Detta innebär att tex magnecyl, intagen för att hämma febern ökar risken för att virus sprider sig.
Den gängse behandlingen vid t ex influensa innebär att influensavirus sprid i kroppen och därmed ökar skadorna. För att slippa obehagen av febern riskerar man en svårare virusinfektion. Ett genom antibiotikabehandling försvagat immunförsvar ökar risken för nya infektioner (MRSA).
Biologisk infektionsbehandling
Den biologiska medicinen ordinerar vid infektioner först och främst vila, vätska och gärna C-vitamin. Den sjuke skall i första hand tillföras vätska och inte mat. Följande råd ges vid infektioner:
• Vila:
När kroppen är infekterad skall den vila. Kroppens egna resurser och reserver behövs för att klara av sjukdomen så snabbt som möjligt.
• Drick mycket:
Vid infektion och feber är det speciellt viktigt med vätskeförsörjningen. Drick därför mycket. Kroppen brukar själv säga ifrån och vid feber blir man också oftast törstig.
• Ät endast lite:
Ett sätt att underlätta kroppens eget försvar mot infektioner är att minska på kroppens matsmältningsarbete. Vill man äta bör det helst vara lättsmält råkost, sallader, frukt och surmjölk.
• Extra tillskott av C-vitamin:
Vid infektioner har kroppen ett ökat behov av C-vitamin. Tillför därför större mängd än vanligt. Ta gärna "naturligt" C-vitamin ( t ex Acerola) eller ät C-vitaminrika frukter och bär eller safter därav.
• Utnyttja febern:
Febern har viktiga funktioner i infektionsförsvaret, hög feber hämmar vissa bakteriers tillväxt och mobiliserar kroppens immunförsvar. En feber på 38,5-39 grader är nyttig och hälsosam och tåls av de flesta människor.
För unga friska människor och de flesta äldre fungerar den här biologiska infektionsbehandlingen mycket bra. Den ger en långsammare läkning men ger bättre immunitet och minskad risk för återfall, recidiv.
Vid nedsatt immunförsvar förekommer ofta brist på selen, zink och magnesium. Det är mineraler som har betydelse för immunsystemet.
Att observera! Banala infektioner, förkylning, luftrörskatarr e d kan i regel behandlas hemma, men läkare bör kontaktas vid allvarliga infektionssjukdomar med ihållande hög feber och påverkat allmäntillstånd.
Referens, Tallmogårdens väg till hälsa, av dr Karl-Otto Aly.